Mer om Utbildningar i Halmstad

Halmstad

Halmstad är en tätort i Halland och residensstad för Hallands län. Halmstad är Sveriges tjugonde största stad och hade 58 577 invånare år 2010. Halmstad är också en hamnstad, belägen vid Nissans mynning i Laholmsbukten. Halmstad delas av Nissan och stadskärnan bevarar en stor del av den karaktär som staden hade i början av 1900-talet med många låga tegel- och korsvirkeshus.

Halmstads Historia

Ursprungligen låg Halmstad på den plats där Övraby kyrkoruin nu ligger och från de fynd som gjorts verkar området bebyggts under 1000-1100-talet. Namnet Halmstad finns tidigast omnämnt år 1231 i Valdemar Sejrs jordebok och det äldsta kända privilegiebrevet är från 1307, utfärdat av hertig Kristoffer (kung Erik Menveds bror och senare Kristoffer II av Danmark). Under 1320-talet flyttades Halmstad närmare kusten till sin nuvarande plats. Detta troligtvis då positionen tillät djupgående båtar att nå staden och risken för överfall från havet hade samtidigt minskat.

Under Kalmarunionens dagar hölls flera viktiga förhandlingar i Halmstad och enligt bestämmelserna var det i Halmstad som unionskonungen skulle väljas. Under Grevefejden 1534 intogs Halmstad av svenskarna och staden belägrades även under början av Nordiska kriget 1563, dock utan framgång. Under samma tid brändes Övraby ner för att aldrig återuppbyggas.

Kristian IV lät mellan 1598 och 1605 uppföra nya befästningar kring Halmstad. En mur av sten täckt med jord uppfördes runt staden, förutom strandmuren längs Nissan som gjordes i tegel. Vallgravarna byggdes också ut och fyra stadsportar gjordes i befästningen, en i varje väderstreck.

År 1619 utbröt en brand som förstörde större delen av staden, men slottet och kyrkan klarade sig. Inför återuppbyggnaden upprättades en ny stadsplan vilket bland annat innebar ett regelbundet stadsnät och ett större torg. Man tog också tillfället i akt och anpassade staden efter de nya befästningarna.
År 1734 beslutade riksdagen att Halmstads fästningar skulle rivas. Några rester av befästningen har bevarats, bland annat en av de fyra stadsportarna. Under en period användes de gamla befästningsvallarna till tobaksodling.  

Industrialiseringen

År 1823 anlades stadens första större industri, Wallbergs Fabriks AB. 1836 grundades bryggeriet Appeltofftska (numera Krönleins) och 1846 Östra Bryggeriet.
1837-1840 genomfördes en stor ombyggnad av Halmstads hamn som fick stor betydelse för stadens kommunikationer. Halländska ångfartygsbolaget bildades i Halmstad 1850 och startade trafik mellan Göteborg och Köpenhamn, vilket snart utökades till fler förbindelser.  1877 öppnade den första järnvägslinjen, Halmstad- Värnamo, som snart följdes av Helsingborg-Nässjö och 1882 kopplades Halmstad till stambanan.
Halmstads industrialisering gick fort under slutet av 1800-talet. Från 12 000 stadsinvånare till 15 000 invånare under 1890-talet.

Halmstads näringsliv

Halmstad har ett blandat näringsliv med både stora och små företag. Ca 75 % av alla arbetsställen har max tio anställda, det finns med andra ord inget dominerande företag eller bransch.

Exempel på områden i Halmstad är servicesektorn med bland annat en omfattande och växande handel och allt fler logistikföretag etablerar sig i kommunen tackvare dess strategiska läge. Även tillverkningsindustrin har möjligheter att utvecklas och upplevelseindustrin med turism är en annan viktig näring. Under sommaren mer än fördubblas Halmstads folkmängd.

Utbildning i Halmstad

1975 beslutades det att Halmstad skulle bli högskoleort och 1977 startade det första högskoleutbildningen. Det var dock inte förens 1983 som skolan formellt blev högskola. Idag har högskolan ca 500 anställda och 14 500 studenter på ett 100-tal program och 500 fristående kurser. Ca 40 professorer är verksamma och forskningen är internationellt välrenommerad. Halmstad högskolas profil består av tre sammankopplade områden: utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.